Det totala sveket
Jag tror aldrig att jag har blivit så lycklig som den dagen då jag fyllde 30 år, min kille hade gjort den godaste frukosten på sängen, hembakat bröd från konditoriet, avocadoröra med plommontomater och färskpressad apelsinjuice. På brickan var det tio röda rosor i en vas och intill det låg det ett kort och en present. Jag kysste hans mjuka läppar och ivrigt öppnade jag paketet, där i låg det 2 flygbiljetter till Rom om en vecka. Jag kunde inte tro mina ögon och fick inte fram ett ljud och vände blicken till Patrik, han log, äntligen ska vi iväg.

Patrik och jag hade varit tillsammans sedan första veckan på gymnasiet och blev blixtförälskade, han hade precis flyttat till Fjällbacka då hans mamma hade fått jobb som polis här så han var den nya killen i klassen, den nya killen i lilla Fjällbacka och han blev min. Sedan dess har det varit vi två och vi har haft det så bra. 

Jag läste kortet som Patrik hade skrivit där han berättar hur mycket han älskar mig och vad jag betyder för honom. Jag kramar om honom gråtandes av lycka medan vi äter upp frukosten där i sängen. Senare på kvällen ska vi äta middag med min bästa vän och hennes kille men det var först om flera timmar. 

Vädret var vackert och vi bestämde oss för att köpa med oss fika och sätta oss på berget, vårt berg där vi alltid hade suttit, genom alla årstider i 15 år, med utsikt över hela vår lilla stad. På konditoriet hälsade vi på Berta som ägde stället och hon var lika sprudlig glad som alltid och vi köpte både det ena och det andra och sedan begav vi oss till berget. Där låg vi och bara pratade i flera timmar innan det var dags att äta middag. 

Grattis min fina sa Jenny när vi klev in på restaurangen och hon gav mig en stor kram och blinkade glatt mot Patrik. Jag kramade om henne och Olle, hennes fästman, dom hade varit förlovade i snart två år och jobbade på att få en bebis, jag var så glad för deras skull. 

Vi satte oss till bords och Jenny och Olle gav mig ett kuvert och en fin ask. Jag öppnade asken och hittade ett armband i guld och en text där det stod friendship, det var så vackert och jag satte genast på mig den och öppnade sedan kuvertet. Där stod det att Jenny och Olle ser fram emot resan till Italien med oss, jag trodde inte att det var sant. Vi fyra skulle tillsammans uppleva en vecka i Rom. 

När vi klev av flyget i Rom var vädret varmt och skönt och det var så fint som jag hade föreställt mig och vi skyndade oss in i taxin som tog oss till vårt hotell mitt i stan och ett stenkast till spanska trappan. De vackra byggnaderna tog mig med storm och jag kramade Patriks hand hårt.

Den första kvällen var så fin. Vi hade varit till Vatikanen och strosat runt och efter det hade vi käkat middag på en Italiensk pastarestaurang och till efterrätt åt vi italiensk glass. Jag kände mig så lycklig, allt kändes för bra för att vara sant och jag befann mig i min alldeles egna lyckliga lilla bubbla, jag måste ha strålat, så kände jag mig iaf. Dagarna gick så fort och nu var vi inne på sista kvällen. Patrik ville ta en promenad med mig ensam, vi gick där hand i hand tills vi kom till fontänen, kvällen var sen och det var stjärnklart ute och nästan inga människor i rörelse. Patrik gav mig en tia och sa att jag skulle önska mig något och sedan slängde jag tian i fontänen, när jag sedan vände mig om stod Patrik på knäna, jag såg att han var nervös och var tårögd och sedan frågade han mig om jag ville gifta mig med honom och mitt svar var en självklarhet, Ja! Och så kysste jag honom. 

Månaderna gick och Jenny hade blivit gravid på vår Italienresa och nu var det nära till förlossningen, jag var så himla glad för hennes skull och längtade själv tills det var min tur. Vi strosade runt i en babybutik tillsammans och jag köpte lite presenter till hennes lilla mirakel och så tog vi en fika. Jenny skulle bli en fantastisk mamma, hon var som gjord för det och hon och Olle hade försökt länge med att bli föräldrar, nu var det snart dags. 

Jag och Olle är påväg in till förlossningen nu och ska föda, vi hörs sen min älskade bästa vän fick jag på sms tidigt på morgonen och jag väckte Patrik och berättade den stora nyheten, nu var det dags. Han omfamnade mig och tillsammans somnade vi om skedandes. 

Vi båda vaknade av att någon bankade hysteriskt på ytterdörren och vi skyndade oss ner, in kommer Olle och gråter och skriker på Patrik. Jag förstår inte riktigt vad som händer och hör knappt vad Olle säger men jag uppfattar några ord, hur kunde du, du har förstört mitt liv. Jag förstår fortfarande ingenting. Sen säger han, Jenny har berättat allt och Saga förtjänar att höra sanningen nu. 

Barnet var lätt mörkhyad och Olle förstod direkt att barnet inte var hans. Vad menar Olle tänkte jag fortfarande oförmögen av att fatta vad som händer. Olle skriker att Patrik och Jenny träffades inne på toaletten på den italienska restaurangen och hade sex med varandra, att det var en engångsgrej och att det inte hade upprepas efter det. Jenny hade blivit gravid med Patrik där och då och det stämde ju överens med tiden, och barnets färg på huden. Hur kunde dom, min allra bästa vän och min Patrik sedan gymnasiet, vi som hade haft det så fint, visst vi hade haft våra små bråk men i övrigt var det så himla bra. 

Jag såg mitt liv gå i spillror, det spekar ingen roll att det dom hade var en engångsgrej, hur kunde dom göra så? Jag förstod i samma ögonblick att jag både hade förlorat min fästman och min bästa vän. Det gjorde så ont i mig och jag hamnade i någon form av chocktillstånd. 

Nu när jag tänker tillbaka hade jag nog kunnat se signalerna, Jennys flörtande med min kille varje gång vi träffades. Ville hon bara vara vän med mig för att komma nära Patrik? 

Jag klarade inte av att bo kvar i Fjällbacka så jag flyttade in till min mormor i Stockholm in till hennes stora hus vid havet och samma år åkte jag på en resa ensam och reflekterade över allt detta. När jag kom hem vände jag blad och kände mig redo för vad Stockholm hade att erbjuda en singeltjej som mig, jag började mitt nya jobb och flyttade in i min alldeles egna trea en tid senare och nu var jag redo för livets möjligheter. Det stora sveket fanns där som ett ärr i mitt hjärta men det skulle inte få förstöra något mer, dom var ute ur mitt liv och jag brydde mig inte ens om de var tillsammans eller inte, de förtjänade varandra.